Dilschmann.com

Welcome to Lasse Dilschmanns online hub, your single source of spectacular Dilschmania and online fever

FARM 2010 – En absolut höjdpunkt!

Posted on | October 7, 2010 | No Comments

Sent omsider kommer här en rapport från FARM 2010. Ingressen lyder väl ungefär som följer: En absolut fantastisk helg med glimrande väder, superbra sällskap i form av Mattias och Micke (Roslagsfiskarna) och mycket bättre fiske än vanligt. Trots det relativt goda fisket räckte det inte på långa vägar lika långt som vi hade hoppats och trott.


Tidigt fredag morgon var vi överladdade, fullt riggade och packade vid båtklubben runt klockan 8. Mattias hade dagislämning så vi slapp hänga på låset till slussen. Vädret var otroligt skönt, men kanske lite för lugnt för oss gäddfreaks. Well well, prognosen lovade bättre gäddväder till lördagen, tävlingsdagen. Fredagen skulle ägnas åt “fritidsfiske” och social trevnad. I Stegesund valde jag att inte förarga kustbevakningen utan slog av till 5 knop, perfekt läge för en första kaffeslurk i solen.
 

Vi hade bestämt oss för att testa för oss helt nya vatten på väg mot Finnhamnsområdet där vi skulle starta tävlingen klockan 17:00. Vi kom in i vår tänkta zon och allt såg verkligen bra ut. Många men små fiskar var vår förväntan. Tyvärr verkade det mycket fina vädret (knallsol och nästan bleke) tröga till gäddorna rejält. Någon enstaka snipa klippte på här och var men det var trögt.Vi körde igenom det mesta i beteslådorna, Micke hade bäst framgång med sin M&G spinnare. Synd på så till synes fina vatten, de måste ges en ny chans någon dag med bättre gäddväder. Nåja, humöret var ändå på topp, och efter en helt gudomlig lunch på Ingmarsökrogen var vi taggade till tusen. Nu hade det kommit igång en liten men ändå märkbar vind, och det märktes direkt på huggvilligheten. Vi pillade upp fiskar lite här och lite där, även om de stora lyste med sin frånvaro. Det var ju trots allt enligt förväntan.
 

När klockan närmade sig 16 beslöt vi oss för att bege oss till Finnhamn för att i lugn och ro installera oss i stugan och hinna ladda om inför kvällspasset. Vi var först på plats förutom tävlingsledningen, och vi hann till och med att njuta en medhavd kall pils på bryggan i kvällssolen innan det var dags att svida upp sig i overall. Resten av gänget droppade in en efter en och när startskottet väl gick tror jag att alla faktiskt laddade på järnet ut igen för att hinna klippa viktiga fiskar i protolkollen och få en flygande start på lördagen. (Alla fiskar från och med kl 17 på fredag tom kl 17 på lördag räknas i tävlingen.)

Vi hade två strategier för hur kvällspasset skulle hanteras. Tyvärr, med facit i hand, valde vi mitt spår. Min strategi innebar en relativt hög risk, men också viss uppsida. Jag hade bestämt mig för att köra ett beprövat område som aldrig har svikit mig på FARM, rena rama vinstgarantin. Men plötsligt händer det… inte! Vi lyckades tappa två eller tre fiskar och sedan levererade resten av haket absolut noll, och vips hade ljuset försvunnit för oss. Jag passade på att provtrycka mina extraljus i mörkret, och det går alldeles utmärkt att genera bastubadare på 200 meters håll med dom, flash-bling så blev det dagsljus på de inte ont anande kvällsbadarna på bryggan…

 
Ja ja, surt sa räven men det var ju på lördagen det stora slaget skulle stå. Vi laddade om och steg upp i bra tid och lämnade bryggan runt 7-tiden i ett alldeles magiskt och underbart väder, spegelblankt vatten med lilaskimrande gryningshimmel och dimslöjor över skären. Vinden skulle komma igång så vi kände ingen oro. Tyvärr inledde vi extremt svagt. Mitt starthak för dagen, ett nästan lika “säkert” kort som kvällen innan, levererade noll. Jag tappade en fisk, det var väl enda kontakten där. Ännu hade vinden inte kommit igånmg och den klara och kalla natten satte sina spår.

Ja ja, vi följde vår game plan och drog vidare till nästa zon. Nu hade vinden kommit igång lite och efter en del letande började vi hitta huggvillig fisk. Det börjare klippa på gäddor med allt högre frekvens. Något märkligt var dock att vi hittade fisken bara på två sorters spots, dels allra allra längst ut på vindutsatta uddar mot större djup, och dels allra allra längst in i vikarna på halvmeterdjupt vatten eller grundare. Ingenting emellan. Jag hade en teroi om att mindre beten skulle vara effektiva i det klara vattnet med små gäddor, mestadels sten- och tånggäddor. Jag testade ett för mig oprövat kort, en liten Westins Jerk i svart/silver med röd buk. Den skulle visa sig utklassa alla andra beten under dagen och kvällen. Jag lyckades faktiskt med konststycket att ta flest fiskar trots att jag ägnade mig åt parera båten under drifterna. Även om Mattias och Micke var artiga nog att vänta in mig innan de lossade sin skoningslösa kasteld från fören. Under dagen följde vi vår rutt och hade till och från kontakt med grabbarna i “team krokodil”. Ingen större fara då det finns så mycket vatten att fiska på, det blir knappast trängsel.
 
 Det var ju elfte eller tolfte året vi var med i FARM, och statistiken har varit relativt jämn, det brukar räcka med 6-7 godkända (minst 1 kg) gäddor per person för att vinna. Vi tappade ovanligt mycket fisk, och hade också många för små uppe, men hade ändå fram till klockan 16 petat upp 13 fiskar. Inte vidare bra men vi fick slita för varje fisk. Sista haket var också relativt oprövat men med klar potential. Vi gled helt stilla in och började kasta av. Smack nöp en gädda på min Westinare, yes, en hotspot! Vi pillade på ca 40 minuter upp ytterligare 7 godkända fiskar och låg nu på totalt 20 godkända. Bara en till så hade vi 7 fisk per man! Men tiden var extremt knapp, vi hade en bit att åka till målgången, och sen ankomst var lika med diskning. Alarmklockan ringde, nu var det dagas att åka! Micke placerade sin Buster Jerk i en vasskant när vi drog upp ankaret, och pang! JAAA! Är den godkänd?? Tappa den nu förihelvete inte. HÅÅÅÅÅVEN! Micke drillade rutinerat fisken hårt så den inte fick en chans att kroka loss sig. Väl i håven kunde vi konstatera att den inte bara var godkänd utan dagens överlägset största fisk på 4,4 kg :) Lyckan var total och skärgårdsbönderna undrade nog över glädjetjuten som rullade över fjärdarna. Halva uppskattade restiden kvar till mål, bara att öppna spjällen på 300:an lite extra, vi var framme med god marginal…
 

7 fiskar per man, det kändes stabilt men långt ifrån segervisst. Men på pallen var vi mentalt i alla fall. Döm om vår förvåning när vi placerade oss som fjärde lag… Många hade haft riktigt bra fiske och en båt, just team krokodil, hade nött upp hela 35 gäddor på tre man! Ingen anmärkningsvärd bedrift kan tyckas, men i de vattnen är det extremt bra jobbat! Runt 12 fisk per lagmedlem är en höjning från tidigare rekord runt 8 som heter duga. Det tidigare rekordet för största fisk låg på 6,5 kg, av Mattias i vårt lag, fick också däng med råge. Ett annat lag hade lyckats bärga en fin fisk på hela 7,2 kg. Igen, i dom vattnen är det synnerligen olätt.

Ja ja, hatten av till de som levererade bra, skoj var det. Som traditionen bjuder blev det bastu med tillhörande pilsner och bad i sjön (10.2 grader) och därefter grym middag på värdshuset. Världsklass, år efter år! 
 På söndag möttes vi av en lika fin morgon som morgonen innan, och efter en frukost på vandrarhemmet lade vi ut igen. Planen var att fiska oss hemåt och återigen pröva nya vatten. Det började lite småsegt (ytterligare en klar och kall natt med frostgrader) men vind var det gott om, runt 9 m/s och betydligt mer över fjärdarna. Vi gjorde ett oplanerat stopp på en vasskant som såg kosmiskt het ut, där vinden och vågskummet låg på tungt från en mycket stor fjärd. I första kastet smällde jag på en fisk precis vid båtkanten som tyvärr hade den dåliga smaken att kliva av. Men vi var på fläcken, och hade ett extremt roligt men snabbt rally på runt 5 fiskar. Nästa stopp var en diametralt motsatt skyddad vass som jag föreslagit vis av tidigare erfarenheter där. Smack-pang tre snabba fiskar.
 

Vårt nya oprövade vatten visade sig vara fullständigt stendött, inte så mycket som ett hugg ens. Vi kastade in handduken och styrde kosan hemåt stan igen, passade på att passera några tappra fiskare i världens största gäddtävling Värtan Cup. De låg och kämpade längs Askrikefjärden i den nu mycket hårda sydliga vinden. (40 båtar av 197 fick godkänd fisk under VC så enkelt var det sannerligen inte.) Nästan hemma i stan stannade jag till och tog en snabb drift. I med största Zalten i färg skitmört och veva upp längs en brant från 6 till 2 meter. Just när jag stod vänd baklänges och snackade VHF-radio med Mattias tog det tvärstopp i mitt spö. Fisk! Lite tyngre bugningar avslöjade att det var bättre kaliber på denna. Efter en ganska lång och kul fajt kunde vi håva en smällfet och kort 5.7-kilosgädda. Äntligen en riktig fisk! Bara sekundrarna senare smäller det på i Mickes spö och upp kommer en 4,4:a. Mattias brände ett jättehugg och sedan var vi tvungna att ge oss.
 

Totalt 43 gäddor tog vi upp under helgen, och jag kan inte annat än att summera en galet rolig, vacker, spännande fiskehelg. Självklart såg vi havsörn, ett piratskepp, knäckte två spön och tappade några beten, det är ju sedan gammalt. Jag fick dessutom förmånen att ta både flest och störst, vilket är en bedrift med M&M i båten, speciellt Mattias brukar prenumerera på titeln flest fiskar. Stort tack till Per & tävlingsledningen, alla sköna FARMare och inte minst supersköna Mattias och Micke för suveränt sällskap, vi ses lätt på Finnhamn även nästa år!

Klicka här för att se fler bilder från helgen på FlickR

Comments

Leave a Reply





  • categories

  • RSS snapsearch on other blogs about me

    • An error has occurred, which probably means the feed is down. Try again later.
  • Get Adobe Flash player