Dilschmann.com

Welcome to Lasse Dilschmanns online hub, your single source of spectacular Dilschmania and online fever

#val 2010 – äntligen bra politisk kommunikation!

Posted on | August 23, 2010 | Comments Off on #val 2010 – äntligen bra politisk kommunikation!

Politisk reklam är svårt. Svårt därför att det inte kan vara “reklam” i traditonell bemärkelse, dvs att dramatisera för att manipulera mottagaren att tycka, känna eller veta någonting specifikt. Svårt också därför att sändaren har en svår uppgift i att reducera sitt budskap tillräckligt mycket för att passa i de ofta korta kommunikationsfönster som utgörs av traditonell reklammedia. [pro-player width=’430′ height=’253′ type=’video’]http://www.youtube.com/watch?v=4fLayzl7hDM&feature=player_embedded[/pro-player]Politisk kommunikation är egentligen en egen kommunikationsdisciplin, som behöver låna element från reklam, information och propaganda. För att ytterligare trassla till det befinner vi oss i Sverige pe ridag i ett slags politiskt limbo där vi har lejonparten av de mer tongivande partierna smack in the middle på åsiktsskalan, därtill har de gamla hederliga blocken bytt plats med varandra på höger-vänsterskalan i många kärnfrågor. Som lök på laxen har vi påverkan från det stora landet i väst där personval alltid har varit naturligt, vilket har spillt över på oss och där vi förr i tiden vägde Centerpartistisk politik mot Socialdemokratisk jämför vi idag mer Mauds vindflöjelspopulism med Monas handväskor och bullyargumentation.

Nåväl, då det saknas (kända) politiska disciplinoberoende kommunikationsexpeter i Sverige har partierna inte så mycket att välja på, de får köra en coin-flip och se om de landar på reklam- eller PR-byrå.

Feministiskt Initiativs kampanj är för mig det första undantaget från en i övrigt synnerligen banal och torr valupptakt. Nu ska väl sägas att F! har ett lite enklare uppgift i än övriga partier sin kommunikation, ety de är ett i vissa avseenden enfrågeparti, men då deras mål tycks vara svårare än alla andra partiers mål är det dem väl unt. F!´s film är för mig ett efektivt sätt att dramatisera mycket av kärnan i partiets politik. Att vi ser Gudrun i säng med en annan kvinna är ett ganska enkelt effektgrepp för att hugga tag i betraktaren, men det funkar så why not. Det konkreta budskapet i filmen är att ett nej alltid är ett nej. Men för mig har den många fler bottnar än så, att man som kvinna ens ska behöva fastna i argumentation för att inte behöva/få ha sex är ju ganska beklämmande. Nu kan ju sägas att det i vårt avlånga land också finns kvinnor som försöker pillra upp lite glöd hos sina män kvällstid utan att få mer än snarkningar tillbaks. Men de är nog i minoritet, och motsvarande maktbalans, en part vill att den andra ska göra något som av den andra upplevs som en kravfylld prestation, den maktbalansen återfinns på långt fler platser i samhället än under lakanen. Det är detta förhållande F!s film påminner mig om. Effektivt, stilfullt och med ett uns av humor. Tänk så många byråer som hade fastnat i betydligt plattare dranatiserinar på denna brief. Bra jobbat Gudryn, vi tycker inte lika i allt, men hittills tycker jag att er film är både den kommunikativt bästa och den politiskt viktigaste inlagan i valupptakten 2010!

Comments

Comments are closed.