Dilschmann.com

Welcome to Lasse Dilschmanns online hub, your single source of spectacular Dilschmania and online fever

Satsningen höll hela vägen i mål!

Posted on | October 6, 2011 | No Comments

Det höll, vi lyckades återta vandringspriset i Finnhamn. Men det var knappast någon promenadseger, vi fick slita ont för varje fisk och kände oss aldrig någonsin trygga med protokollet. Ungefär så här gick det till. Fredagen vigdes i vanlig ordning åt “fritt fiske” i väntan på starten av FARM kl 17:00. Och få fisket i tävlingen inriktas på mängd ville vi försöka få stort dagen innan.  Efter lite sedvanlig föregående debatt och spekulation valde vi att satsa på en lång och djup vik på Värmdö, som både gett stor fisk tidigare och som dessutom sannolikt skulle bjuda på en mängd olika förutsättningar tack vare sin storlek. På vägen ut ur staden testade vi våra gamla hederliga cityhak som stundtals levererat riktigt bra även om det var många år sedan vi testade dom. Glädjande nog levererade dom fortfarande, jag tror vi knep 6 eller 8 fiskar varav den första klev på direkt. Smakstart på dagen.

När huggen dog ut styrde vi kosan ut mot Värmdöviken i ett strålande solsken, och tyvärr en ganska måttfull västlig vind. Platsen visade sig dock vara en stor besvikelse denna dag. Vi gnuggade på friskt och varvade både beten och strategier ang djup och vind, men det kom bara upp någon enstaka slips, rallyna och de stora syntes inte till. En fantastiskt upplevelse var dock när elva (11!) fiskgjusar och en havsörn plötsligt började cirkla alldeles över båten. Inte som prickar i skyn utan på ganska låg höjd, kanske 50 meter. Vi såg ingen braxansamling men någonting i matväg måste det ha varit som samlade ihop rovfåglarna för det var inga stridigheter eller liknande. Ja ja, vädret var soligt och Micke hade sin vana trogen förberett en riktig kanonlunch! Egenhändigt preparerade cevapciciburgare med färska grönsaker och ajvar grillades på Mickes grymma gasolgrill på en brygga. Man ska inte behöva ha det povert bara för att man fiskar, viktig insikt ;)

Efter lunchen gav vi upp detta hak och styrde ut mot Finnhamn, vi testade lite olika nya ställen på vägen men hade det ganska segt. Jag tror vi hade fått totalt 14 gäddor när vi närmade oss bryggan där vi alltid samlas. Fantastiskt kul att se gamla bekanta igen och få läska sig med en sval pilsner i den gassande solen. Normalt brukar vi åtnjuta iskyla, regn och allmän vädermisär under FARM, så att luta sig mot en solvarm klippa i t-shirt var en skön kontrast.

Efter lite skönt brygghäng var det dags för start, taggade till tusen hade vi vår gameplan helt klar för oss och i samma sekund som tävlingsledare Per nickade sitt “ok då stressgubbar ni kan väl köra då” vickade jag bixtsnabbt ned gasreglaget till fullt och drog iväg. Tyvärr hade vinden både vridit lite och mojnat, så vårt första stopp gav ingenting. Det andra stoppet gav en massa kontakter men jösses vad svårt det var att nita fiskarna! Det var bara en massa pill och pet, gäddorna gjorde friska utfall mot våra beten men slarvhögg och vi missade säkert uppåt 10 kontakter. Tiden rann ifrån oss och vi beslöt att ändå stanna kvar på den plats vi var i det sista ljuset, här fanns det ju ändå fisk. Till slut hade vi lyckats notera två stycken godkända gäddor (minst 1kg), tappat ett otal och kastat i ett par som inte höll måttet.

Vi hade hoppats på att kunna starta lördagen med ett starkare protokoll än två fiskar, men vi var i alla fall inte helt blanka som året innan. När lördagsmorgonen kom steg vi upp och kunde notera att vi faktiskt var sist iväg från bryggan. Lite märklig känsla eftersom vi brukar stressa iväg först av alla. Kanske också lite väl lojt då många team senare berättade att de haft som allra bäst fiske timmen innan vi kom ut. Ja ja, vi inledde vår rutt för dagen och började nöta. Vädret var om möjligt ännu finare än dagen innan, pangsol och nästan ingen vind alls, den lila vind som var vred från nordan till ostan lite fram och tillbaka. Vattnet var dessutom helt kristallklart, vilket i kombination med lite vind brukar göra fisket riktigt knepigt. Vi hittade inte riktigt några heta fläckar utan fick någon ströfisk här och var. Det var mycket svårt att utläsa några mönster, några tog på sydkanter, några på nordkanter, några i vasskanten medan andra steg från branter på 4-5 meters djup. Vid lunchtid hade vi kanske fått 10-11 godkända och började känna oss riktigt stressade. Jag hade dessutom inte fått någon fisk sedan 9-tiden och vacklade en aning i min mentala övertygelse… Micke upprepade sin matbragd och fixade glimrande mackor med prosciutto, brie, ruccola, tomat och allsköns annat gott, världsklass!

Nu satte vi fart igen och jag ändrade taktik en smula genom att lämna vikarna och uddarna och istället testa lite mindre friliggande öar ute på en stor fjärd. Lite som det fiske som gett mycket slipsar i samma område under Sturehofs KM två veckor tidigare. Det visade sig vara en bra strategi även nu, och vi hittade fisk på syd och ostkanterna på nästan alla småöar. Mattias som dagen till ära hade återgått till skeddrag efter 20 års totalvägran fiskade ifrån mig och Micke å det grövsta. Han hade någon custad trollingsked från SavageGear som lurade upp fisk ur varenda tångruska. Nåväl, tävlingen är en lagtävling och om det betyder att Micke fixar mackor och jag håller båten i drifter medan Mattias bänder fisk må det vara hänt… Efter ett tag hade vi betat av de kanter vi ansåg vara värda att testa och var lite rådvilla inför nästa steg. Av en ren tillfällighet beslöt vi oss för att testa en “crazy Ivan”, dvs göra tvärt emot vad vi ansåg vara förnuftigt… Vi rundade en klippudde och drev in mot en nordvänd djupvass. Smack. Jag hinner i Mickes första kast säga “om du får fisk nu packar jag banne mig ihop mina grejer” innan hans vobbler landar och spöet kröker sig i en fin båge och börjar gunga. Fisk! Vafan?! Men innan jag hinner bryta ihop suger det tag i mitt spö också och vips har jag glömt bort alla mörka tankar.. Jag tror baske mig att Mattias också nöp på en fisk för vi hade en trippelhåvning som resulterade i ett äkta übertrassel. Men några blixtsnabba kapningar med kniven och lite knytande senare var våra drag i vattnet snart nog igen. Jag minns inte riktigt hur mycket fisk vi tog på den platsen, men det var ett regelrätt rally, och förutom ett fint antal godkända fiskar och några tappade tog Micke också en lite finare, kanske runt 3,4 kg, som sedan visade sig vara tävlingens näst största fisk. Den största vägde 4 kg och bevisade återigen att små fiskar är mellanskärgårdens paradgren nuförtiden.

Jag tror det var detta rally som avgjorde tävlingen för vår del, för när det var över hade vi ca 2 timmar kvar av tävlingstiden och lika viktiga som svåra beslut att fatta. Det landade i att vi valde vatten som hade bevisad potential att göra skillnad, dvs platser som tidigare släppt ifrån sig större mängder fisk. Priset vi fick betala var tid då det innebar en del båtåka i “fel” riktning. Tyvärr bar inte chansningen frukt, jag lirkade upp en usel liten slips, iofs godkänd men inte ett resultat vi hade hoppats på. Snabbt nytt beslut om att testa ett annat “säkert kort” som åter igen innebar förlust av viktig tid genom båtåka. Inte heller denna sista desperata chansning höll, jag petade upp helgens utan konkurrens minsta gädda på en Westin Jerk i tånglake, fan vet hur den lille krabaten hade tänkt svälja det bytet..

Vid det här laget hade vi 23 godkända fiskar i båten och slet som djur för att få den ack så viktiga 24:e! Eftersom tävlingen avgörs genom flest fiskar per man i båten i snitt hade vi en tuff uppgift genom att vi var tre man i båten. Det ger inte automatiskt 33% fler fisk på den extra tredje mannen, och jag tror vi var enda lag som fiskade tre i båten, vilket gav alla andra en matematisk fördel av att vara två. Kunde vi får upp en 24:e hade vi i alla fall 8 fiskar per man. Men tiden rann från oss och vi fick kasta in handduken för att hinna tillbaka i tid. Vi kände oss ganska säkra på att vi inte hade med segern att göra, året innan hade vinnarna Team Krokodil vunnit på 11 eller 12 fisk per man, och våra 7 per man hade inte ens räckt till en tredje plats. Men det skulle via sig att vi var blygsamma i överkant, vårt resultat räckte till seger! Jag tror att tvåan hade 13 fiskar i båten, på två man 6,5 fisk per man mot våra dryga 7. Så otroligt skönt att få betalt för slitet (dvs fiska i t-shirt en hel dag i oktober och äta förbannat god mat i goda vänners sällskap…;) och också en bakläxa för mitt antagande om att fördelen av att ha en man mindre i laget var absolut.

Precis som vanligt var kvällen efter målgång helt suverän. Bastu och bad i havet (11-12 grader vilket är rena tropiktempen jämfört med vanliga Finnhamnshelger) och grymt trevig och god middag på värdshuset med alla sköna dårar.

Även söndagen rymde lite fritt fiske på vägen hem, men då var fisket nästan lika segt som jag var av förkylning och sömnbrist. Det slutade med att vi spettade hemmåt ganska snart för att ge cityhaken en andra chans. Och trots att de till synes goda väderförutsättningarna (mulet med lite solblänk emellanåt samt en ganska frisk sydlig vind och grumligare vatten) var med oss var fisket ute i skärgården extremt trögt. Några smågäddor här och var. Men märkligt nog nappade det på riktigt bra i city, två snabba stopp gav drygt 10 fina fiskar. Mycket märkligt var att det ena haket, som normal alltid håller fisk på en brant 4-6 meter ned, denna gång bjöd på en rasande mängd gädda som högg (stod?) på frivattnet på 1-2 meters djup? De högg nästan rakt under och bredvid båten. Och som de högg, vi hade eller missade fisk i nästan varje kast. Märkligt är också var de stora fiskarna i stan har tagit vägen? Förr om åren var det utmärkande för dessa ställen att de alltid höll stor fisk, sällan fick vi något under 5 kg. I år är det ovanligt med fisk över 3 kg, men en jäkla massa fisk runt 2 kg. Ja ja, kanske handlar om olika goda årskullar eller så. Undrar bara var de stor är, om de försvunnit eller står och surar på djupen utanför? Får helt enkelt vänta in lite kallare vatten och se om de kommer in senare på hösten. Vi kunde också notera för andra helgen i rad att det verkar röra sig mycket havsöring runt Stockholm, vi hade fullt av ytjakter och slag som knappast var abborre. Ytterligare ett fiske som måste hinnas med, hur ska det gå ihop?…

Totalt fick vi upp över 60 gäddor i båten under helgen, et resultat som vi faktiskt i efterhand känner oss riktigt nöjda med, även om det stundtals kändes väldigt segt. Vårt resultat med 23 fisk på FARM var nog också rekord för oss. Extremt skön helg och stort tack till Per & Co. för briljant arrangemang som alltid, och Roslagsfiskarna Micke & Mattias för grymt lagarbete och trevnad! Nästa år har vi hedern att försvara igen, men innan dess ska vi ha upp något riktigt stort!

För fler bilder från helgen se Flickr

 

Comments

Leave a Reply





  • categories

  • RSS snapsearch on other blogs about me

    • An error has occurred, which probably means the feed is down. Try again later.
  • Get Adobe Flash player