#Val2010 – Slutligen riktigt läskig propaganda
Posted on | August 27, 2010 | Comments Off on #Val2010 – Slutligen riktigt läskig propaganda
Så har då Sverigedemokraterna presenterat sin mytomspunna reklamfilm. Jag är normalt av uppfattningen att tokdårar ska tigas bort, lite som när yngste sonen får något tokspel, bara ignorera. Men SD´s film är ingen reklamfilm. Det är heller ingen informationsfilm, det är en ren propagandafilm, faktiskt den första och värsta i sitt slag jag sett i modern tid. Den innehåller enligt mig ett antal försök till manipulation, som jag vidare gissar riktar sig till medborgare med annorlunda eller mindre insiktskapacitet än snittet. Ja ni ser, här går jag rakt i fällan och idiotförklarar människor med andra åsikter än jag själv. Fy mig.
SDs film bygger på ett antal föreställningar de hoppas finns ute i stugorna. Den bygger på att minst 360,000 röstberättigade Svenskar har dragits med i den anti-burka hets som dragit fram över vissa centraleuropeiska länder på sista tiden. Den bygger på att samma gäng (det måste vara samma gäng, för om man inte köper in i alla argument anser man säkerligen att filmen och den bakomliggande politiken är vaj) på minst 360,000 röstberättigade misstänker att burka nog är ett svepskäl för att kunna få plats med allsköns illdådiga terroristattiraljer. Den bygger också på att de här 360,000 filurerna faktiskt tror att det är ett konkret statsbudgetval att ställa invandring mot pensionärer.
Jag tror och hoppas att målgruppen för deras fiktiva budskap inte finns. Åtminstone inte i Sverige, eller åtminstone att den inte når upp till 360,000 personer vilket är SD´s ticket to ride. Jag hoppas däremot att SD´s 15 seconds of fame blir en signal till övriga partier, liksom MPs intpg för några val sedan blev en startpunkt, för samtliga övriga partier att på allvar addressera de samhälleliga rörelser och skeenden som i sin tur gett upphov till uppfatningar åt det här slaget. Monas mantra på partiledarutfrågningen igår var -“Vi menar allvar med…” Vad hon menade allvar med var hon kanske inte helt på det klara med själv. Men Jag hoppas innerligt att samtliga politiker, regerande såväl som i opposition, tar den rådande trenden på högsta allvar. Än så länge kan vi avfärda det som missnöjespolitik och haverister, om vi tar tag i det nu kan det stanna där. Om vi inte gör det kanske jag får användning för min resliga längd, blonda hår och blåa ögon, till annat än att se sval ut. Det hoppas jag vid gud slippa, och jag tänker inte låta det komma dithän.